Browse Month by mars 2011
Värmepumpar, luft-luft

Forskning om framtidens värmepumpar

Kan många små värmepumpar av thermoelektriska material ersätta en stor i framtiden? Det är i alla fall vad norska forskare hoppas på, skriver tekniktidningen Energi&Miljö.

Den eldrivna luft/luftvärmepumpen, av metallerna vismut-tellurid och aluminium, är utan rörliga delar vilket gör den flexibel och slitstark. Den sätts ihop av många små delelement vilket gör att värmepumpen kan byggas i allt från millimeter- till meterskala. På detta sätt kan den anpassas efter varje enskilt behov. Dessutom behövs inget köldmedium och driftseffekten ligger på högst en kilowatt.

Dock tror inte forskarna att den termoelektriska värmepumpen kan ersätta de traditionella, stora luft/luftvärmepumparna inom den närmaste tiden. Främst är verkningsgraden/COP-värdet i nuläget för lågt för att kunna ta upp kampen. Var de termoelektriska kommer att kunna användas i framtiden styrs inte minst av materialutvecklingen som hela tiden går framåt.

Pelletspanna/kamin

Ökade utleveranser av Pellets

Utleveranserna av pellets till den svenska marknaden ökade under föregående år. Detta enligt en artikel på energinyheter.se

Enligt Pelletsindustrins Riksförbund så ökade utleveranserna av pellets med totalt 19 procent i jämförelse med år 2009. När det gäller villamarknaden var ökningen 13 procent.

Anledningen till den ökade användningen av pellets i Sverige tros bero på det kalla vädret den senaste vintern, men även sett på en treårsperiod har pelletsanvändningen ökat i vårt avlånga land.

Uppvärmningskostnad

Skalven i Japan innebär högre elpris

De upprepade skalven har fått till följd att stora delar av kärnkraftsindustrin ligger nere i Japan. 1/3 av Japans raffinaderiverksamhet är utslagen vilket inneburit att efterfrågan på bensin och diesel stigit. Detta har i sin tur inneburit att priset på kol och naturgas stigit och drivit upp elpriset i hela Europa skriver Expressen.se i en artikel.

Vill du hitta alternativ till din nuvarande uppvärmning? Följ då oss på Energirådgivaren.se för att:

Ta reda på vad du har för alternativ när det gäller uppvärming, kyla och ett mer hälsosamt inomhusklimat? Vilka tekniska framsteg görs inom olika teknologiområden?

Är det lönsamt att skapa sin egen el idag? Vad krävs för att sätta upp ett mindre vindkraftverk på tomten? Om jag vill köpa en luftvärmepump – Vilken ska jag välja och var kan jag köpa den? Hur ser den politiska agenda för klimatsmarta lösningar ut?

Frågorna är många och med Energirådgivaren.se vill vi skapa en ”råd och rön”-sajt på nätet, en informationshub när det gäller energi och klimatsmarta lösningar. Här delar vi med oss av vår egen information men vi försöker också samla så mycket information och åsikter som möjligt inom ämnet.

Fortsätt att följa Energirådgivaren.se för snart släpper vi en faktabank gällande alternativa uppvärmningssätt så att du på ett överskådligt sätt ska kunna jämföra och bilda dig en uppfattning om de alternativ som finns.

Solceller, Solfångare

Smält salt kan ge effektivare solenergianläggningar

Kan smält salt vara svaret på hur man ökar effektiviteten i solenergianläggningar? Det är i alla fall vad en grupp forskare i Portugal hoppas på skriver tidningen Ny Teknik i sin nätupplaga.

Den här sortens solenergianläggningar fungerar så att konkava speglar riktar solstrålarna mot ett absorptionsrör i spegelns fokus. Ett värmebärande medie, i nuläget olja, värms upp och pumpas till en värmeväxlare som värmer vatten till ånga, som via en turbin och generator alstrar el.  Ju högre temperatur det värmebärande mediet har desto bättre verkningsgrad i ångturbinen. Då smält salt kan nå en högre temperatur än olja ska nu forskarna vid Evora universitetet i Portugal undersöka den nya möjligheten. Ytterligare fördelar med det smälta saltet är att den varken ger högre tryck eller är brandfarlig. Nackdelen med saltet är dock att det ”stelnar/fryser” vid 220 grader celcius och forskarna ska nu finna den rätta blandningen på saltlösningen för solkraftverket.

Övrigt

Höjda klimatmål skapar tillväxt

I en ny forskningsrapport från det prestigefyllda Potsdam Institute for Climate Impact Research avhandlas effekterna på Europas ekonomi vid en högre ambitionsnivå gällande klimatmålen. I detta scenario skulle storleken på Europas ekonomi öka avsevärt, så mycket som 5 procent fram till 2020, vid höjda klimatmål. I konkreta siffror skulle detta kunna innebära upp till 6 miljoner nya arbetstillfällen, en höjd årlig tillväxt på o,6 procent per år och en ökning av Europas BNP.

I Bryssel pågår just nu en debatt angående klimatmålen och enligt Europaparlamentarikern Lena Ek (C) står EU vid ett vägskäl. I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver hon att skulle EU besluta att skruva upp målet angående att minska koldioxidutsläppen från de beslutade 20 till 30 procent till år 2020 skulle detta bli en värdefull insats för att återuppliva den europeiska ekonomin.

Dessa ökade klimatmål främjar, enligt Lena Ek, investeringar som i sin tur skapar dynamiska effekter som snabbar på innovationstakten i den europeiska ekonomin. Extra tydligt skulle detta bli om investeringarna kanaliserades till ny teknik som förnybar energi och avancerade materialkonstruktioner som ytterligare skulle öka konkurrenskraften för hållbara energisätt och leda till ytterligare investeringar.